Tack Aftonbladets spelexpert för antitipsen dom två senaste dagarna... Igår skrev han att man inte skulle spela Brynäs. Jag spelade Brynäs och vann. Idag skulle man inte spela AIK i hockeyallsvenskan, enligt experten. Jag spelade och vann. Imorgon kanske vi får se igen vilka  man inte ska spela på...

Har varit ute ett par timmar med Oskar som kört omkring i sin lilla elbil. Det var svinkallt, jag fick sätta på mig mössa och fälla upp huvan på jackan, men det hjälpte inte. Nu ska skoterkängorna  (om jag haft några), vinterjackan, långkalsongerna och handskarna fram. Jag spår nämligen att snön kommer att komma snart, åtminstone kändes det som det. Oskar frös inte, och han skulle inte in, men som tur var tog batteriet slut i bilen och då ville han gå in. Nu ska jag göra en rejäl brasa!

Som vanligt sitter man här och glor när man egentligen borde göra nåt annat, men jag orkar inte idag. Jag har i och för sig slängt in en tvätt, men maskinen sköter ju sig själv, och när den är klar ska jag slänga in en ny tvätt. Gräsmattan på baksidan borde krattas, men det har ju regnat hela dagen. Jag borde motionera, men min förkylning med halsont vill inte riktigt ge med sig, men jag tror att det kanske är lite bättre ändå... Ja, så här sitter man och glor på ingenting egentligen...

Jag har precis plöjt igenom Dag Vags box med dom fem först plattorna från slutet av 70-talet och början av 80. Det är ett fantastiskt stycke svensk musikhistoria. Tycker jag. Jag såg dom här i folkparken på sommarteatern en gång i början på 80 och tyckte dom var coola som få, jag kommer ihåg att mina föräldrar inte hade samma uppfattning då när jag köpte deras lp Palsternacka... Tycker du här är bra? sa morsan när jag satt där framför stereon och lyssnade på dom fantastiska låtarna som strömmade ur högtalarna. Ja, det tycker jag sa jag, plattan fick en rockbjörn för årets lp till och med så det är klart det är bra.

På videon här ovanför var jag, morsan och farsan på plats, vi stod lite bakom den som filmade, och vi hade också sett dom året före på samma plats. På Viking Cindrella, Rock At Sea. Alla tyckte dom var skitbra helt enkelt, det bästa bandet dom två senaste åren på kryssningen. I år är dom tyvärr inte med, men jag har sett dom en gång nu i höst, och den 12:e december är det dags igen, då åker jag till Uppsala där dom spelar på legendariska Katalin, jag och brorsan ska vara där. Kanske också den ultimata partyiconen Justerini & Brooks, eller hur Mange? :)

Idag fick jag bekräftelsen på att mitt/vårat fat Mackmyra Extra Rök var betalt, så nu är det bara att boka ett fyllningsdatum, och det ser ut som om det blir den 24/10, det första tillfället, ju förr desto bättre. En sånt där tillfälle måste man ju vara med på helt enkelt, man behöver inte om man inte vill, då bara fyller dom det ändå, men det är ju klart som fan att man ska vara med. Först får man fatet och får bära det in till destilleriet, sen spikar man på plaketten och sedan är man med när dom fyller det till bredden. Sånt missar man ju inte, det enda jag kan tänka mig att stå över är när man får smaka på råspriten. Det är liksom inte gott. Och sen då är det bara att vänta, först ett år sedan provsmakning, sedan ett år till och en ny provsmakning, ännu ett år får gå och man kan provsmaka och ta ut tolv buteljer, sedan får det ligga och mogna ännu mer upp till sex år kanske, dom påstår att det inte blir så mycket bättre efter det och alkoholhalten sjunker ju också med åren, och lite kräm vill man ju ha... 46% är lagomt ungefär, eller lite mer. Man har lite att se fram emot.

Frågade Oskar mig för ett tag sedan. Vi har varit i Västerås i två dagar hos hans moster som ska få en knodd ganska snart. Oskar har känt på hennes mage och bäbisen... Så nu när vi var hemma stod han och hoppade på studsmattan i vardagsrummet, jag gick fram dit och skulle försöka få med honom i säng, det var liksom sent... Då bankade han mig på magen och ställde den där frågan... Nääää, svarade jag... Nähä, du har bara en tjock mage, säger han då... Vafan.. Sa jag inte, jag bara tänkte. Jag har ingen tjock mage sa jag lite smått irriterat. Du har bara ut den då, säger ungen... Oskar, jag har gått ner över sju kilo och minskat mitt midjemått med sex centimeter, jag har ingen tjock mage, säger jag, men utan att han tar någon notis om det... Barn säger ju alltid sanningen, så... Innan vi åkte till Spanien sa han i alla fall att jag fått mindre tuttar... Kampen går vidare.

Så var vi då hemma igen efter en trevlig vecka på Costa Bravakusten i Spanien. Efter lite transferstrul kom vi slutligen fram till Cala Salions som stället vi var på hette. Vi hade betalt transfer ända fram till dörren, men när vi kom ner från himlen visade det sig att "det gick inte att köra bussarna på dom där slingriga vägarna", hon som sade det menade troligen att dom inte ville åka där med bussarna och att det var för långt ut. Bussar åkte nämligen där... Vädret var strålande och värmen runt 24 grader, stranden testades och mat och dryck handlades i affären.

På söndagen, måndagen och tisdagen blev det strand/bardagar, en bar fanns där vid stranden och det var ju bra. Huset vi bodde i var förresten kallt, riktigt kallt, och natten mot onsdagen frös jag så jag hackade tänder, riktigt så kall var väl inte nätterna, det visade sig att jag hade 39 graders feber när jag vaknade, men det gjorde inte så mycket då för på onsdagen regnade det i Spanien... 

På torsdagen åkte vi in till staden Tossa De Mar, det var helmulet och det kom några droppar regn då också. Min feber var inte helt borta men med alvedon kommer man långt. Vi gick omkring och kikade, handlade och åt hela dagen innan tog taxin hem igen. Oskar somnade i taxin på vägen hem och det var bara att lägga honom i sängen när vi kom hem. Han var utslagen, men på natten vaknade han och ville ha välling och det blev jag som skulle göra i ordning det, så jag gick upp  och skulle gå på toa först, det var då jag fick syn på den där feta människan som stod på balkongräcket och rökte... Jag rusade in i rummet, men jag rusade inte lika snabbt som hjärtat, och talade om att det var nån där på balkongen. Ingen ville gå ut och kika... Jag gick ut igen, och människan i snickarbyxor var kvar, tillbaka i sovrummet så knackade jag i taket för att försöka få kontakt med brorsan eller nån som sov på övervåningen. Ingen reaktion, så tassade ut igen och smög mig mot balkongen, först stod han/hon kvar, sedan löstes människan upp i en palm som vajade i vinden... Men jag sov inget mer den natten...

På fredagen var det återigen strålande sol och blå himmel. Det blev en dag på stranden/baren igen. Vågorna som rullade in var enorma och veckans höjdpunkt kom när farsan blev omkullvält av en våg och släpades på rygg med upp på stranden. Det var hysteriskt roligt. Nästan lika roligt var det när brorsan och jag kom till baren och beställde en Gin & Tonic, bartendern slängde i is, sen fyllde han på med gin, och fyllde på med gin, och fyllde på med gin samtidigt som han stod och fnissade för sig själv. Två tredjedelar av glaset var fyllt med gin, sen fick vi en 25 cl flaska men tonic, den räckte till en till gin och drycken döptes snabbt till en "Jonken gin & Tonic" Fast Jonken skulle haft mer gin... Sen var det bara natten kvar och hemresan på morgonen.

Så på lördagmorgon klev vi upp 06:00 käkade frulle och gjorde oss klara, nu skulle vi bara vänta på taxibilarna som kom i tid, och gubben som vi skulle betala elen och lämna tillbaka nycklarna till, och så skulle farsan få tillbaka depositionsavgiften på 5000 kronor. Men den gubben kom inte och har inte hört av sig än heller... Så vi får se om det löser sig med det där, annars är det fan i mig skandal... En kul vecka var det i alla fall på alla andra sätt och vis.

En bild för varje dag finns det här i min fotodagbok.

Oskar kikar på Simpsons i hotellrummet, snart ska vi titta på flygplanen.