En slagen hjälte. Han är seg men orkade inte riktigt ända fram.

Så var det årets sista dag då, och då ska man väl göra nåt slags bokslut, men det orkar jag inte med riktigt. Det är ju så fantastiskt många bra och dåliga saker som hänt uder året och om dom kan ni ju läsa i Horisonts årsbok sen. Det brukar jag göra...

Men det finns ju saker som bara måste lyftas fram. IFK Göteborg sm-guld såklart. 11 års väntan och frustration var över den 28 oktober 2007. Då kom äntligen guldet hem igen. Det var en märklig allsvenska, där i stort sett vilket lag som helst kunde vinna, så såg det ut långt in på säsongen och man slets mellan hopp och förtvivlan. Det var först i dom sista omgångarna man började inse att skulle gå hela vägen. Sista veckan var nervös, tre lag kunde vinna men det kändes som IFK skulle stå där dom till sist stod. Dom gjorde sitt jobb på ett regnigt Ullevi mot Trelleborg, jag, lillebror och en arbetskompis var på plats tillsammans med 42 000 andra förväntansfulla blåvita själar och fick vara med om den underbara upplevelsen. Tack för det IFK Göteborg! Jag ser redan fram emot nästa säsong.

Så där då. Nu ska vi snart gå hem till några vänner och fira nyår. Det blir väl inte så mycket firande för min del som ska upp och jobba förmiddag imorgon, men trevligt blir det nog i vilket fall som helst. Vi åker hem igen direkt efter vi skjutit raketerna vid tolvslaget, och sen ska jag upp igen halv fem... Det kommer att bli en kul förmiddag imorgon.

Gott Nytt År på er alla bloggvänner och andra som har orkat läst ner hit.

Imorgon efter en veckas ledighet börjar man jobba igen. Det känns inte bra. Jag är så förbannat trött på det där jobbet och den där skiftgången. Sen vi började med 5-skiftet i våras har vi jobbat varenda storhelg, utom midsommar, och det är inte kul alls. Det var fan bättre med 4-skiftet, då var vi lediga på röda dagar och kunde umgås med familjen som vanligt folk, nu känns det bara så jävla pissigt varje gång man måste ut och jobba en storhelg.

I morgon är det nyårsafton, och då jobbar vi så klart. Förmiddag imorgon och på nyårsdagen, det är ju hur kul som helst... Hela påsken jobbar vi också, det tar aldrig slut... Skitjobb! 

Idrottshelgen så här långt har inte varit den bästa kan man säga. I alla fall inte om man räknar lagidrotterna som får mina känslor att svalla. Brynäs var bedrövliga igår och förlorade mot Frölunda på bortais. Dom drar ju på sig så fruktansvärt många utvisningar och slarvar nåt alldeles förbannat mycket som dom kan inte vinna. Det är en plåga att se Tommy Sjödin, han borde lagt av efter förra säsongen... Brynäs består av ett gäng pajasar som tror dom är bättre än laget, det håller inte, det är snarare så att dom förstör för laget utan att fatta det själva. Jag nämner inga namn i det sammanhanget men det är väl inte så svårt att räkna ut vilken/vilka det kan vara... SAIK vann dock igår, men det hade jag kallt räknat med också.

Idag har Man United förlorat mot fröken Ljungbergs West Ham, det smärtar nåt enormt. Visserligen var inte United bra i matchen, men dom hade ledningen efter första halvlek och jag trodde dom skulle klara det, men nej då. Det var för bedrövligt. Men det som smärtar allra värst idag är Arsenals vinst över Everton. Kanske inte själv vinsten i sig utan på det sätt dom uppträder på plan. Jag fattar inte hur man kan ha samlat så många svin i ett och samma lag... Fabregas... Vilken kärring. Jag sitter i soffan och önskar att någon sparkar benen av den där så han får ont på riktigt, nu ligger han ju och grinar efter minsta beröring, det är beklämmande att se. Men han är inte ensam om det i det där laget. Dom gnäller som små barn och viftar med armarna så fort domaren blåst i pipan, allt är fel... Fan hjärtat bankade som en stångjärnshammare efter slutsignalen och jag tackade gudarna för att jag inte satt på en stol nära planen på Goodison när slutsignalen gick. Jag ber till alla gudar att inte det där jävla skitlaget ska vinna ligan.

Nä, nu ska jag ta en ölkorv, en Carlsberg och titta på småkronorna och hoppas att hjärtat lugnar sig lite så jag kan gå och sova sen...

Vi tog en liten tur idag och skulle kika på kyl och frys. Först var det tänkt att vi skulle åka till Sandviken, men det är var det inte öppet så vi åkte vidare till Valbo Köpcentrum.... Snacka om hysteriska människor, det var hur många som helst där som sprang fram och tillbaka som påtända vesslor med stirrande blickar i jakt på det absolut bästa reafyndet. Jag törs inte ens tänka på hur det var på annandagen... Då var det så mycket folk att det till och med var trafikstockning på riksväg 80 utanför köpcentrumet....

Jag kände ångesten och paniken komma smygande så vi åkte hem när vi kikat runt lite och gjort några småfynd. Utflykten slutade med att vi köpte kyl och frys här hemma, det var liksom enklast. Vi får det till och med hemkört och installerat, inte för att det är så svårt att sätta i kontakten, men ändå...

Får väl avsluta annandagen med att sända ett glädjelöst grattis till farsan som lyckades pricka in 13 rätt på europatipset ikväll... Han blev väl en så där nästan 6000 svenska kronor rikare också, inklusive alla tolvor, det är ju bra så här efter julens köprush. Jag kan tänka mig hur han sitter där i soffan med det där jävla flinet på läpparna med en skummande Sofiero på bordet och  skickar sms hit och dit så tummen blöder och raljerar över hur duktig han varit idag. Dr. Fotboll som han kallar sig själv...

Själv får jag nöja mig med tio rätt utan utdelning. Livet är bra jävla orättvist ibland...

Sitter hos päronen och inväntar dagens huvudmatch. Sunderland - Man United. Tipset är inlämnat och jag förväntar mig en vinst idag, det skulle ju vara en suverän avslutning på julhelgen. Mest hoppas jag ju på Lotto och Joker. Drömvinsten. Men eftersom det är i det närmaste omöjligt nöjer jag mig med en drömvinst av United, och 13 rätt på europatipset. Det duger.

Jag sitter och funderar på hur folk mår idag. Det var ju den stora utgångardagen i byn igår. Jag fick en massa sms och telefonsamtal från folk som försökte få med mig ut på äventyr, men jag avböjde dom flesta vänligt men bestämt, förutom Cammos desperata försök att få fatt i mig. Jag hade stängt av telefonen vid det laget, jag brukar göra det när jag nattar Oskar nämligen. Istället för att bli dyngrak som alla andra igår så låg jag i soffan och kollade på film istället. Vaknade pigg och rask i morse, eller så pigg och rask man kan vara med den här förkylningen, och var nöjd med att inte ha frestas av någon att följa med ut. Nä nu börjar det dra ihop sig till avspark...

Ja, det står mig upp i halsen nu, julmaten. Trots att jag inte ätit speciellt mycket av den så känner jag mig riktigt trött på den där maten. Men skinkmackorna slinker fortfarande i, dom tröttnar jag liksom inte på på samma sätt. Imorgon får man "riktig" mat igen, har morsan lovat :)